Vårväder!

Guuuud vilket underbart väder!
det är 11 grader ute och solen skiner!
Så idag kom min gamla jeans jacka fram, har nog haft den sedan 7e klass :) så den går inte att knäppa men sitter annars helt okey...
Ska traska ner på stan snart, jag och Knytet ska till BVC för vägning och mätning.
Sen ska jag handla en BabyBjörn bärsele så att jag kan gå runt med henne här hemma :)

Min ammning är se så där fortfarande, ska snacka med BVC om den.
Känns inte alls bra att jag knappt har nån mjölk alls, det beror ju på all medicin så den kommer nog igång så fort jag slutar med den.
Men jag ammar så fort och så ofta jag kan men jag märker att hon inte blir mätt så ersättning behövs.
När man inte kan amma känns det som om hela mamma rollen försvinner, man tappar jätte mycket av hennes tid känns det som. Närheten av att kunna ge sitt barn mat, man får ett visst band till henne när hon ammar.
Så det känns jätte viktigt att jag kan komma igång med det så fort som möjligt.
Så jag pumpar var 4e timme för att hålla koll på hur mycket jag har.
Så sparar jag det i kylen så får hon sutta hur mycket hon vill på mig men så for hon även den utpumpade mjölken. Trots allt är ju min mjölk den bästa för henne nu när hon mår bra i rumpan igen!

Ringde till läkarna idag då jag hade fått för få tabletter.
fattas en och en halv dag, men det kunde jag tydligen strunta i, en dag mer eller mindre.
konstigt att dom resonerar så med tanke på att dom är så noga med att man ska äta kuren ut.
Men Men jag blir nog frisk ändå.
Fick även veta att den biten moderkaka som flög ut ur mig var antagligen rutten, därav bakterierna som gjorde mig sjuk. låter inte så mumma att jag hade börjat ruttna där inne.
Så det var det som var "Barnsäng" förr i tiden och då dog man av blodförgiftning, men när antibiotikan kom så blev det ju inte vanligt att man dog av det... men man kan tydligen få blogförgiftning av det... Hmm

Nej nu ska jag amma henne en liten stund och sedan ner till BVC...

ohh föresten, nu är grunden till huset klart!
kommer bilder på det sen framöver! ;)








Äntligen hemma

Fick åka till akuten igen i Torsdes.
Åkte in i Tisdes då en stor köttbit trillade ur mig.
Moderkakan som hade suttit kvar kom då, varför dom inte gjorde fler tester på mig vet jag inte men hemskickad blev jag.
I Torsdes fick jag 39 graders feber, så då var det bara att åka in igen.
Proverna visade då att jag hade en infektion på ett värde av 126 (ska tydligen ligga på 8)
Så jag var nog väldigt sjuk, kände mig inte jätte sjuk men inlaggd blev jag.
Droppnål och två olika antibiotika fick jag.
Och idag efter 4 dagars dropp fick jag åka hem med en piller burk på 6 tabletter som ska tas dagligen i en vecka till.

Så jag fick ringa Försäkringskassan idag och medela att jag hade legat på sjukhus, då måste jag nu redovisa skriftligt varför jag inte ringde när jag åkte in till akuten!
Hallå??? dom är ju helt knäppa.
jag ringde en halvtimme efter att jag har kommit hem från sjukhuset och dom klagar. vilka fuckers!

Så nu vet min kära lilla skara bloggläsare varför jag inte har skrivit på ett bra tag. :)

Lilla Maj har blivit dålig av all antibiotika som jag har blivit pumpad med, så hennes lilla rumpa är ill röd/lila/blå.
och hon skriker hysteriskt när jag byter blöja, det skär i hjärtat när man ser och hör henne, hur ont hon har.
Så nu har jag fått sluta amma, hoppas bara att jag kan fortsätta när min medicin är slut... läkaren trode det men hon tyckte att jag skulle fortsätta amma, hon har ju bara ont i några dagar till. men Icke!
min lilla flicka ska inte ha ont i onödan, så nu pumpar jag ut mjölk och slänger för att hålla uppe produktionen och ger henne ersättnings mjölk i stället.
Men det känns hemskt att inte kunna amma, känns som om man inte kan ge mat till henne, den här viktiga delen när hon ligger mot ens bröst och äter och tittar storögt på en, hon riktigt studerar att man gör. Det känns väldigt viktigt att jag kan amma igen sen...

Nej nu måste jag ner i sängen - läkarens order!


De första dagarna

har varit väldigt intensiva :)
jag har tyvärr inte hunnit med så mycket som man skulle ha velat.
Att duscha dom här 3 gångerna per dag är svårt att hinna med.
anledningen till att man ska duscha så ofta har med att man ska rengöra stygnen så att dom inte blir infekterade.
Att laga mat är svårt att hinna med :)
men sen o andra sidan så vill man helst bara ligga och mysa med henne :)



en väldigt trött liten majsan efter en lång ammning :)

Ammningen tar den mesta tiden av dygnet.
Jag fattar nu varför dom säger att man inte ska bli överraskad om den tar upp till 10 timmar om dan.

usch snart börjar Johan jobba igen. på torsdag.
men min mor kommer hit då så ska vi till BVC för vägning och mätning av henne.
hoppas att hon har gått upp mycket.

nej nu ska jag försöka trycka i mig lite frukost...


den 3 mars kl 19.46

Fick åka in till Förlossningen den 3 mars.
Vid kl 09.30 var vi inskrivna, då var jag öppen 2 cm av de berömda 10 cm.
När klockan var 16.00 samma eftermidda hade inte mycket hänt.
Jag var då öppen 4 cm, det gick långsamt.
Min puls var hög och hennes puls var hög så dom bestämde sig för att ta hål på fosterhinnan så att vattnet skulle gå. Lilla bebisen i magen var stressad och hade bajsat i vattnet så det var helt grönt.
Inte så jätte bra, men vi hoppades på att förlossningsloppet skulle vara igång frammåt natten i allafall. Sånt kan ju ta en tid då man öppnar sig igenomsnitt en cm per timme.
Efter att vattnet hade gått kom värkarna extremt kraftfullt, så lustgas var en fördel :)



Man är fasen inte snygg när man får en värk :) här skriker jag snart på Johan att han ska lägga ner den förbaskade kameran och komma och hjälpa mig andas i stället :)
Under dom värkarna kändes det som om luften skulle gå ur en, som om någon stod på mina lungor och tryckter ner dom tre meter under markytan :)
Så vattnet gick runt 4 tiden och när klockan var 6 halv 7 kom barnmorskan in igen för att kolla min och hennes puls samt se hur långt jag hade kommit.
Pulsen var fortfarande förhög.
Men nu var jag redan öppen 10 cm, och skulle börja krysta.
Epidural, morfin eller någon annan smärtlindring blev det inte på tal om.
Det fanns inte tid för att ge bedövning man ville inte häller ge mig något pga att hennes puls var så hög så ifall ifall ville man att hon skulle vara opåvärkad ifall något skulle hända.
Lustgasen tog dom ifrån mig och kopplade in syrgas då smärtan var så enorm att jag glömde bort att andas.

När dom snackar om att man kan känna ett tryck i benen när man föder,
så menar dom värkligen ett tryck i benen.
Jag fattade ju självklart att det skulle göra väldigt ont att krysta ut ett barn utan bedövning men att det skulle kännas som om alla blodkärl i benen exploderade hade jag inte en aning om. Jag var mer orolig att det skulle göra ont mellan benen men nej, inget allas igemförelse med hur ont det gör i benen...
Johan stod handlingsförlamade med en kall handuk på min panna och drog den över ansiktet när jag skrek. Han berättade nu i efterhand att när jag inte krystade låg hennes puls på 180 (vilket är farligt högt) och när jag krystade sjönk pulsen ner till under 100. I det ögonblicket kallade dom in två läkare som tydligen stod med under hela krystandet tills det att hon var ute. Så läget kunde nog ha blivit akut, vilket jag inte hade en aning om, visste inte ens om de två läkarna som stod vid mina fötter.
Som tur var gick allt bra :)

Själva krystandet känns precis som när man sitter på toa och ska bajsa.
Samma muskler trycker man med när bebisen ska ut.
Och när det gjorde så ont, och jag orkade verkligen inte mer, smärtan hade verkligen tagit ut sin rätt på en.
Så struntade jag i att vara försiktig när jag krystade, jag tog inte i så mycket i början då jag var rädd för att jag skulle spricka där nere.
Men mot slutet struntade jag i allt det och bara fokuserade på att få ut henne så snabbt som möjligt och slippa den smärtan...

Och efter lite mer än en timme av krystande så kom min lilla ängel kl 19.46








hon är definitivt värd all smärta, alla graviditetskrämpor.
Skulle kunna gå igenom en förlossning varje dag, så underbart var det när hon föddes.
All smärta försvann och glömdes och kvar fanns denna mysiga lilla tjej.

Smärtan kom ganska snabbt igen, men då fick jag bedövning för de ynka tre stygn som behövdes.
Så förlossningen gick bra, snabbt efter det att vattnet hade gått och nu bara myser vi med vår lilla ängel.



Hon är väldigt lik sin far tycker jag, hennes ögonbryn är en hel cm långa, inte ögonfransarna utan ögonbrynen :) hon har hans överläpp. Men kanske min näsa, det återstår att se :)

Men när vi satt uppe på BB och Johan höll i henne famnen och hon tittade med sina vingliga ögon på honom var han världens stoltaste, då sa han att;
- Ohh det här är sååå mysigt, jag vill ha en till.
Haha nja, inte än va! :D
Nu i efterhand kan jag ju säga att det känns mellan benen att kissa, gå, hosta och att sitta långa stunder. men det är ju bara i någon dag. :)



Johan är en väldigt trött pappa efter förlossningen :D

Även lilla hon var Rh negativ så någon spruta behövde jag inte ta efteråt.
Dock blev hon lite gul i hyn någon dag efter förlossningen men det var ingen fara och hon har återgått till sin normala hudfärg :)
Hon är ovanligt snäll enligt dom på BB. Hon var den enda av fyra nyfödda bebisar i samma rum som inte skrek hysteriskt. Hon låg mest och tittade och gjorde sina små miner :)
Även nu när vi kom hem har hon varit lugn och snäll. Jag frågade även barnläkaren som tittade på henne om hon skulle vara så slö :) och han bara sa grattis och sa att hon mådde hur bra som helst :)



Min badbolls mage har försvunnit en hel del nu :)
Har en massa slapp hud och lite små hull som hänger och dinglar känns det som :)
Not so Hot.
Men det får man träna bort, men det var jädrans skönt att slippa den stora stora magen :)

Nu ska jag gå till soffan och mysa med världens underbaraste lilla tjej...

Lilla Maj Emy Akleja Medin



Nu är det nog fan dax!

Vaknade för ca 1 1/2 timmar sedan, kl 03.30
av en stor flytning typ, inget vatten som gick men jag gick upp och rengjorde mig och gick o la mig.
Direkt började dessa enorma och jag menar enorma värkar.
efter en halvtimme hände samma sak igen.
Denna gången var det blodblandat.
Dvs. blodblandade flytningat + värkar = att livmodermunnen håller på att öppna sig!
det betyder att förlossningen är igång.

Det är nog fasen på gång nu! :)
och fasen va ont det gör!
dessa värkarna är helt annorlunda mot de jag har haft innan.

Johan ligger i sängen och försöker sova,
jag vet att jag borde göra samma sak, men det går inte, är så klarvaken man kan vara!

Hoppas verkligen att detta är starten nu,
orkar fasen inte gå gravid längre,
man vill ju se vem det är som har sparkat en och hållt en vaken alla dessa månaderna! :)

Så har jag inte skrivit i denna bloggen inom 10 timmar så kan ni ju räkna med att jag ligger eller är på väg in till CSK:s förlossningsavdelning!

håll tummarna för mig!


inom 4 dagar.

Igår gjorde jag följande;
Rensade hela badrummet.
Skurade hela badrummet, från väggar till golv och allt där i mellan.
tvättade mattor.
tvättade vanlig tvätt.
dammtorkade alla lister, fönsterbrädor och alla möbler i hela huset.
skurade bänkskivan och allt kakel i köket.
Dammsög och rollade hela soffan.
Dammsög hela huset.
Skurade alla golven i hela huset.

Vad fick jag för det?
inte en endaste liten värk!

Ahh blir tokig.

Inatt kräktes jag oxå :(
All denna halsbränna har gjort att jag kan vakna mitt i natten och känna typ magsaft smak i munnen.
Antar att det fräter och gör halsen irriterad efter 9 månader, så jag kräktes i stället.
jobbigt.
Man blir alltid liten efteråt, vill att nån kramar om en,
håller ens hår när man tömmer in och ut på magen.

Så idag blir det att ligga på soffan och kolla på film hela dagen.
Jag ger upp alla försök nu.
Jag får inse att jag aldrig kommer att föda.
och om jag föder blir det väl en 5 kg unge som redan kan gå och ta mjölken ur kylskåpet.
Har sånna mardrömmar om en stor fet unge,
låter nog hemskt, men nu känns det som om det är en omöjlighet att man kan få en liten bebis på 3.7 kg.
Att använda blöjor för nyfödda, kläder i storlek 50. Ja jag får nog snart köpa en ny bärsele för min vara bara till 18 kg tunga barn.
Jag kanske inte ens har orken att hålla henne i famnen när hon är född.
nee usch vilka mardrömmar jag har om det.
Att föda en bebis som är 1 meter lång och väger 5-8 kg, jag drömmer om det väldigt ofta.
Att jag inte kan gulla med henne i famnen för att hon är för stor och tung.

Nej nu ska jag äta frukost och släng mig i soffan.






inget ännu...

Men har värkar så håll tummarna!
ska ut och gå en runda nu, försöka trigga dom ännu mer :)


RSS 2.0